lördag 15 augusti 2009

Intressant blogg om självutlämnande bloggar

http://lennartsjoberg.blogspot.com/2009/02/risken-med-sjalvutlamnande-bloggar.html
En man med intressant blogg om bl a hur människor lämnar ut intima detaljer om sina känsloliv finns på länken ovan. Den bloggen intresserar mig för jag funderar en hel del om det här med bloggandet. Att tillgodse ett behov av att skriva är en sak och det är viktigt för mig även om oerhört få läser min blogg. Den är alldeles för tråkig och lämnar inte ut mitt känsloliv förutom indirekt via de åsikter jag luftar om diverse ting. Idag i Aftonbladet finner vi en artikel om föräldrar som publicerar nakenbilder på sina barn vilket jag kommenterat tidigare. Jag skrev t o m en insändare i lokalpressen om detta och fick åtskilligt på tafsen. Enligt de som kommenterade var jag olycklig, hade en dålig barndom och var dessutom barnhatare och t o m pedofil. Allt detta tillskrevs jag till följd av att jag kommenterade ett par barnbilder i tidningen där barn spökats ut i tomtemössa men var nakna i övrigt. Småbarnsföräldrar är inte bara aningslösa i vissa fall utan också oerhört lättstötta och ofelbara. Men nu har Aftonbladet uppmärksammat detta och kanske har några kändismammors agerande satt spotlight på det här med att hänga ut sina nakna ungars underliv till allmän beskådan:
http://www.aftonbladet.se/wendela/article5647095.ab
Min undran är varför inte barnen kan få vara sig själva och oklädda med föräldrar utan att visas upp på bloggar? Varför måste man visa upp barnen på nätet? Tänk om de blir retade i skolan senare? Det behövs inte mycket för att bli retad på dagis eller i skolan. Jag var själv retad i skolan och många andra med för t ex ett klädesplagg, kroppsvikt, längd, Färg-TV eller inte m m . Det är så många faktorer som gör att ett barn retar ett annat även om alla barn initialt är oskyldiga. Deras föräldrar, kompisar och deras föräldrar bildar en oändlig kedja av kontexter som skapar grund för mobbing och att alla klasskompisar har sett en naken rumpa eller kön torde vara ett skäl för att börja reta ett barn. Mobbing ska attackeras utifrån mobbarens perspektiv och där ska åtgärder sättas in men varför ge bränsle åt detta i onödan?

Inga kommentarer: