I morgon....

....tar denna vedervärdiga januari slut. Januari anno 2008 lämnar oss med buller och bång. Snöstormen Tuva håller på att angöra svenska västkusten och det blåser betänkligt här i Rengsjö. Gud vad jag hatar vintern! En tidig morgon med blåst, mörker och vinter och så lägger vi till skrapa bilrutor så är innersta kretsen av Dante här i modern tappning. Jag vill inte vara här ! Jag vill inte leva i Sverige när det är vinter!

Politiker

I framtiden måste vi nog ha en större kontroll på våra politiker och deras s k åtgärdsprogram. Alliansens bluff med fastighetsskatten och att sedan döpa om den för oss som blev lurade, är ett skrämmande exempel på maktmissbruk och ett reellt hot mot demokratin. Att hela tiden gå till urnan och rösta på det som sedermera visar sig vara lögner alternativt svek har inget med demokrati att göra. Vad dessa folkvalda personer gör att att spela icke-demokratiska krafter rakt i händerna. Ett slags kontrakt med vinnande partirepresentanter kopplat till en formell uppföljning efter genomförd valperiod är ett sätt att pressa de folkvalda. Därmed måste de tvingas avge löften med substans istället för att stapla lögner och klicheer såsom för närvarande sker. Vi ska inte acceptera detta och jag hoppas vi svikna väljare kan enas och sätta press på dessa lögnaktiga beteenden. De är på väg att förpassa demokratin till det förflutna och det vill vi väl inte?

Knapp

Vårt landstingsråd Knapp har nu vågat sig ut i tidningarna och har uppvisat ett litet prov på medborgardialog. Nu skedde denna dialog med en annan politiker men vi får väl beundra Knapps mod i alla fall?

Härlig sport

Så till något helt annat nämligen härlig idrott. Jag är ingen idrottsälskare men konståkning är en helt underbar och njutbar tillställning. Här kombineras musik, artisteri, dans och akrobatik i en fantastisk kombination och där svenska herrar tar för sig allt mer. Vi har nu två grabbar som tagit sig till topp tio i Europa och de var riktigt bra dessutom. Kul är också att konståkning får lite mer utrymme i TV. För några år sedan fick man nöja sig med en halvtimme och ofta de allra bästa men för oss konståkningsintresserade är det härligt att få se hela tävlingen inklusive "blåbären". Idag är det uppvisning och förutom att paråkarna ofta är urtrista och tjejerna mest åker till trista fiolballader så är det en härlig avslutning på en kul idrottsvecka. Nu blir det VM i Göteborg i mars och mycket TV -tid får vi hoppas!

Vägsniglar - ta bussen!

Nu och då råder svår halka i Svea rike! Jag har själv kunnat notera det liksom att Vägverket gör ett uselt jobb när det gäller snöröjningen på exempelvis Europaväg 4. Problematiskt är också alla livrädda förare som knappt vågar öka farten efter det att de uppnått 50 till 60 kilometer i timmen. Självfallet är det tillåtet men ett stort problem. Köerna bakom dessa vägsniglar blir gigantiskt och några vansinnesomkörningar blir det per obligatorium. Det måste vara en plåga för de som inte törs köra snabbare än 50 kilometer i timmen och där bromsljusen ideligen tänds i utförsbackar, kurvor och möten ( även de som de möter och som befinner sig på andra sidan vägräcket). Den rädslan har passerat allt förnuft och nu talar vi inte längre om den gnutta försiktighet man bör ha vid sämre väglag utan ren och skär idioträdsla. Dessa vägsniglar är bland det farligaste vi har bland bilförare och det de ställer till med är svårt att räkna på men troligtvis mer än någon framhållit hittills. Jag fastnade själv bakom ett antal sådana förare häromdagen och till slut fick jag leta mig ut i den omkörningsfil som inte plogats av Vägverket ( de ägnar sig ju åt papegojretorik i ämnet "Farthållningskameror" kombinerat med "nollvisionen") och sladda mig förbi en av vägsniglarna. Även om försiktighet ska iakttas vid dåligt väglag så är det utom all vett och sans att köra 50 kilometer i timmen. Ta bussen snälla ni och spara några liv och låt oss andra normalrädda komma i tid och oskadda till arbetet!

Världens lyckligaste folk?

Någon har sagt mig att svenskarna är världens lyckligaste folk. Hur mäter man lycka? Vi samtalade om det idag, broder Björn och jag. Vi spekulerade i om det kunde vara den starka köpkraften. Är det den köpkraft som bl a inneburit att 400000 inte kan betala sina räkningar? Det är intressant att skåda, dessa försök att uttala sig med hjälp av siffror. Om vi nu återvänder till begreppet köpkraft så kanske vi kan baka in kreditskulderna också. Ja då är nog svenskarna lyckliga. Idag var det fullt med bilar på parkeringen fram E-center, detta avskyvärda köpcentrum i Söderhamn där vi kan skåda ett vedervärdigt exempel på efterkrigstidens industrialarkitektur. Här finns Coop, ICA och Lindex samt ett trist kafé där sysslolösa krakar jagar ( och finner?) lyckan?
Min undran är bara hur i helsike folk kan ränna på sådana ställen och ha det som nöje? Det är ju höjden av tristess och jag undrar egentligen vad lycka är...Inte är det väl att hänga på E-center? Kan det vara att sitta i bilarna och köra fram och tillbaka? Jag tog en sen promenad och vandrade Glössbovägen fram efter midnatt. På den dryga timme jag promenerade passerades jag av 14 bilar. Vi talar om mitt i natten!!!!!!

Vägverket!

Ett av mina favoritverk bland våra statliga ämbetsverk är Vägverket. De skickar då och då fram någon av höjdarna med honnörsorden "nollvision" och "fler fartkameror". När jag åkte till jobbet häromdagen och fick ploga fram på E 4:an alternativt slicka mig bakom någon rädd rackare som framförde sitt fordon i 50 kilometer i timmen, så tänkte jag faktiskt på dessa honnörsord. Eftersom inte Vägverket syns till när vi behöver höja standarden på vägarna eller ploga bort snömodd så har jag funderat. Vad kom Farbror Brommel fram till? Jo! Vi lägger ned Vägverket och anställer/köper några papegojor istället. De kan snabb lära sig kraxa "nollvision" och jag tror att de med en bra tränare också kan få fram "fler fartkameror" också. Tänk så många miljoner eller t o m miljarder vi kan spara på detta. En papegoja lever uppemot 80 år sägs det och på dessa år brännser Vägverket alltför många miljarder på att enbart ha tjänstemän som kraxar dessa båda uttryck lite nu och då. Eller kan någon hitta exempel på andra sysslor som Vägverket kan ges äran för?