Någon har sagt mig att svenskarna är världens lyckligaste folk. Hur mäter man lycka? Vi samtalade om det idag, broder Björn och jag. Vi spekulerade i om det kunde vara den starka köpkraften. Är det den köpkraft som bl a inneburit att 400000 inte kan betala sina räkningar? Det är intressant att skåda, dessa försök att uttala sig med hjälp av siffror. Om vi nu återvänder till begreppet köpkraft så kanske vi kan baka in kreditskulderna också. Ja då är nog svenskarna lyckliga. Idag var det fullt med bilar på parkeringen fram E-center, detta avskyvärda köpcentrum i Söderhamn där vi kan skåda ett vedervärdigt exempel på efterkrigstidens industrialarkitektur. Här finns Coop, ICA och Lindex samt ett trist kafé där sysslolösa krakar jagar ( och finner?) lyckan?
Min undran är bara hur i helsike folk kan ränna på sådana ställen och ha det som nöje? Det är ju höjden av tristess och jag undrar egentligen vad lycka är...Inte är det väl att hänga på E-center? Kan det vara att sitta i bilarna och köra fram och tillbaka? Jag tog en sen promenad och vandrade Glössbovägen fram efter midnatt. På den dryga timme jag promenerade passerades jag av 14 bilar. Vi talar om mitt i natten!!!!!!
söndag 27 januari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar