Ihjältrampad

Idag kan vi läsa om en köpfest som spårat ur rejält. Ett Wal-Mart-varuhus i USA skulle öppna dörrarna inför köande köpgalna kunder som var sugna bl a på billiga TV-apparater. I tumultet blev en butiksanställd ihjältrampad vilket inte bekom de ilskna frustrerade kunderna utan de trampade vidare och inledde köpfesten. Till köparnas stora ilska och frustration hade varuhusets ledning den stora fräckheten att stänga ett par timmar p g a dödsfallet. Ja, vad ska man säga? Kanske ska vi inte förvåna oss över människans beteende i krigstider när det i fredstid kan spillas liv p g a en rea på ett varuhus. Vi har väl inte riktigt nått detta bottenträsk här, ännu, men visst ser jag också tendenser till aggressivt beteende i affärer härhemma. Mest förvånar jag mig över de ständigt överfulla parkeringarna på de stora köpcentren och framförallt IKEA och visst kan jag se tendenser till köpgalenskaper men dödsfall? Jag drar mig till minnes ett TV -reportage från Ullared där människor delades in i fållor och släpptes in en timme i taget. Det som gjorde mest intryck var en av butikens anställda som, när han skulle låsa upp, sade inför kamerorna: Då släpper vi väl in dem...bäst att hålla i sig då!! Något i den stilen yttrade han sig och scenen med de vilda människorna som trampade på och slet på hyllor etsade sig in i mitt minne. En lycklig pensionär hade fått tag i en väst av något slag och det verkade som om slumpen och framåtandan gjorde vad man kunde få tag i. Behovet var av underordnad betydelse och man lastade husvagnar och sedan parkerade man i närheten och köade några dagar för att kunna slita åt sig något i butiken. Det är lätt att vara arrogant överlägsen men jag blir i alla fall förundrad över människors lägstanivåer. Får jag skriva så`?

Vågar man bli gammal i Sverige?

Ja så länge man är frisk och inte behöver någon hjälp samt förfogar över en stor förmögenhet vågar man bli gammal. Det är trist att läsa såna här s k vårdskandaler och andra historier från äldreboenden där underbemannade avdelningar ska hantera och bedriva vård eller äldreomsorg. Personalen kämpar med hårda sparbeting och alltför underbetalda är de. Det är nog en sorglig sanning. För att ytterligare sätta press på kostnaderna bjuds verksamheten ut till lägstbjudande företag och vad är det man sparar pengar på? Självfallet på det som ofta är ett företags största kostnad: personal. Vi har ju gudbevars kommit allt djupare in i ett marknadstänkande och det omfattar också livets nödtorft dvs vård, äldre-och barnomsorg och skolor. Rätt? Nej jag är nog för djupt rotad och formad av det 60-och 70-tal jag växte upp i och där honnörsorden förvisso var SKATT men också jämlikhet, solidaritet och att ta hand om de som har det sämst. Så är det inte längre utan vi har ett samhälle fylld med egocentricitet och att endast bry sig om sig själv och gärna på andras bekostnad. Någonstans har det spårat ur och vi har närmat oss rovdjurens sätt att leva.

Mysfika med regeringen....

Idag skriver Andreas Cervenka om daltet med de svenska toppdirektörerna och jämför med hur amerikanska näringslivschefer tvingas stå till svars inför kongressen och därmed det amerikanska folket. Här i Sverige tystas det ned och Cervenka talar om "den fina dialogen" som så ofta missbrukas i svenska sammanhang. Vad är det nu dessa toppchefer har betalt för? Borde de inte kunna stå till svars inför skattebetalarna när de nu ber om hjälp såsom våra storbanker gjort? Trots mångmiljonlöner har de inte kunnat leda sina företag smärtfritt in och ut ur finanskrisen utan står inför ännu ett misslyckande. De har liksom sina underhuggare och svenska gräsrötter släppt loss i köpfester och ägnat sig åt ett rovdjurslikt roffande medan företagen försatts i akut blodbrist. Jag delar Cervenkas uppfattning och tycker att dessa toppchefer nu ska grillas och göra skäl för topplönerna när de förväntas presentera en lösning på uppstånden kris!!!!!

Vintern

Att leva i ständigt mörker och kyla är som att vara levande begravd. Det känns som slöseri att önska att tiden rusar iväg, för det gör den. Men under vintertid skulle jag bara vilja blunda en stund för att sedan slå upp ögonen och konstatera att vintern är borta. I Sverige, där jag bor, har vi vinter och kyla från slutet av oktober fram till april. Även om jag försöker ha strategier för att överleva så är det svårt när kylan sätter in sina stötar. Förutom jobbet känns det som om jag vegeterar en alltför lång tid per år. Hur kan människor tycka om en årstid som kostar massor med uppvärmning, orsakar olyckor och är i totalt avsaknad av färger förutom de få gånger vi ser en blå himmel. Jag hatar vintern!

Reaktion

Se där, folkets arga röster har nått resultat. Jag blir nästan euforisk när jag tänker på hur framgångsrikt vi svenskar har jagat denne överbetalde VD från Posten. Effekten av det fria ordet har gjort tidningarna framgångsrika i häxjakten på överlöner. Nu är det bara att fortsätta och peka ut resten. Det här blir ju nästan som ett "prejudikat" i folkopinion och nu ska övriga hängas ut och bombarderas. Växelspelet mellan kompisar i styrelser och vid löneförhandlingsbordet måste få ett annat resultat. Lönerna måste hamna på en rimlig nivå. NÄr vi börjar se månadslöner på närmare miljonen för personer har det definitivt överskridit gränsen för vad som är rimligt - och anständigt.
Heja folket!

Konstvetenskap

Vad har hänt med konstvetenskapen i Sverige?

För hundra år sedan var konstvetenskap, eller konsthistoria som det då benämndes, ett framstående ämne inom humaniora. Pionjärer inom arkitekturforskningen initierade det omfattande verket Sveriges kyrkor som oavslutat lades ned för några år sedan. Sveriges kyrkor var ett mycket ambitiöst arbete som syftade till att kartlägga svenska kyrkobyggnader på ett grundläggande sätt. För framdeles tänkt forskning utgjorde det ett mycket värdefullt material att arbeta vidare med. Det finns cirka 3-3500 kyrkor i Sverige från närmare 10 sekler. En stor andel av dessa byggdes under medeltiden men det finns också intressanta kyrkobyggnader från senare sekler och infallsvinklarna för att studera dessa kan variera mycket. Trots detta lades Sveriges kyrkor ned som projekt då en tidigare chef för Riksantikvarieämbetet ville prioritera ”efterkrigstidens industriarkitektur”. Det är trist att konstatera att våra korrugerade plåtlador från efterkrigstid anses vara intressantare som studieobjekt än 3500 kyrkobyggnader som byggts av människohand under 1000 år. Ännu tristare är att Sverige tycks vara ett land där man måste välja det ena eller det andra. I all denna tristess känns det som om ämnet konsthistorias metamorfos till konstvetenskap inte kunnat åstadkomma annat än ett ämnes förångande i processen från ”-historia till –vetenskap”. Som vi alla vet så går ånga upp i rök när det hettar till och det verkar dessvärre vara ämnet konstvetenskaps öde. De forskare jag träffat från den tid jag läste ämnet till min magisterexamen är värda ett bättre öde men i tider av politisk korrekthet så får inte nyfikenhet längre samma utrymme som exempelvis det politiskt korrekta genusperspektivet. Trist är också att det ena alltid ska utesluta det andra och att politiska beslut om "rätt till forskarlön" gör antagning till forskning mer politisk. Trots att en nyfiken forskare med rätt kompetens dvs examen samt eventuellt väl genomförd examensuppsats kan finansiera sitt eget arbete så går inte detta eftersom man "ska ha rätt till en forskarlön". Det här är inget annat än att utsätta vissa ämnen för kvävningsdöden. Utifrån ekonomiska kriterier kan man då göra forskarantagningar näst intill obefintliga och också styra ämnen utifrån politik istället för en enskild forskares nyfikenhet och kärlek till sitt ämnesområde? Jag brinner för arkitekturhistoria och tycker det är oerhört trist att detta rika ämne marginaliseras av ekonomifixerade och obildade institutionsstyrelser och politiker. Om vi ska anpassa forskningen efter Maslovs behovspyramid så har vi snart ingen humaniora alls. Är det så vi vill ha det?

Räkneövning

Genom åren har vi hört en hel del pensioner och bonusar nämnas i media. Det vore intressant att få en bild av hur stort det sammanlagda beloppet är av nämnda företeelser och se hur få personer som delar på de miljarder vi troligtvis skulle summera ihop. Avdankade politiker och högt uppsatta bankdirektörer har uppenbart inflaterat sina värden för att ge sken av marknadsvärde. När ska vi börja räkna upp värdet på övrigt avfall?

Fler girigbukar

Som om det vore något nytt att fler banker än Nordea har dessa skamliga pensioner till högt uppsatta direktörer? Jag är inte ett dugg förvånad över de avslöjanden som nu tas upp i media. Varför skulle enbart Nordea ha sådana här avtal med sina högt uppsatta direktörer? Jag hoppas nu regeringen är tuff mot bankerna som nu bett om hjälp men som ännu inte undertecknat detta. Kan det måhända ha med bonusar att göra och det uttalande som Anders Borg gjorde för en tid sedan? Hur många skambonusar och rötägg med retroaktiva löner i vårt samhälles topp ska få finnas? Om vi roar oss med att beräkna värdet på alla dessa bonusar, retroaktiva löner till avdankade politiker så får vi antagligen skrämselhicka. Någonstans börjar jag längta efter ett jämlikt samhälle där allt ägs av staten. Då har det gått ganska långt men jag ser nu att människor inte är kapabla att hantera frihet. Girigbukarna ersätter statsbyråkrater och vi har precis som talesättet att det ska alltid finnas en sjukdom som inte mänskligheten rår på och här har vi uppenbarligen också att det ska finnas en konstant ström av rötägg och slödder som tär på den stora massa som försörjer dem.

Sverigedemokraterna

Ja så har de stora kvällstidningarna slagit upp nyheten om Sverigedemokraternas frammarsch. En opinionsmätning visar att Kristdemokraterna balanserar nära 4 % -spärren och är på väg nedåt medan Sverigedemokraterna , enligt artiklarna, kan vara på väg uppåt och har med minsta möjliga marginal fått 4 % av sympatierna hos de som tillfrågats. Självfallet är sådana här undersökningar vanskliga då det bara är en liten del av de röstberättigade som tillfrågas. Dock är jag inte förvånad över tolkningen. Just nu har vi en svag oppositionsledare som inte förmår suga musten ur den Allians som har tre blödande partier och ett stort sviket vallöfte i form av fastighetsskatten som var en konkret och stor fråga som lockade många väljare från andra partier. Sverigedemokraterna livnär sig på svenskarnas inställning till invandrare där det inte är rumsrent att ifrågasätta svensk invandringspolitik utan att bli kallad rasist. Sverigedemokraterna törs ta tag i invandringspolitiken och de etablerade riksdagspartierna är för korkade för att bjuda in Sverigedemokraterna till andra debatter och stävja det förhållandevis okända partiets frammarsch. Våra etablerade riksdagspartier säger sig stödja demokratin och har nått makten på demokratisk väg men beter sig odemokratiskt i frågan om debatt med Sverigedemokrater. Som så mycket annat bl a invandrarfrågan tigs frågetecknen ihjäl och svenskarna smyger iväg till Sverigedemokraterna istället. Tyst och försiktigt som hela politiken i Sverige arbetar. Bjud in Sverigedemokraterna till debatt istället!! Diskutera ekonomisk politik, integration, Eu och mycket annat istället för att tiga ihjäl dem.
Man löser inte folks funderingar kring invandringsfrågor genom att döpa om till integration och tiga ihjäl saken. Inte heller löser man det hela genom att vifta bort vanliga svenskars funderingar som rasism istället för att bemöta synpunkter och förklara. Vi är inte rasister i Sverige men vi är många som funderar över hur invandringen ( just det jag skriver invandring och inte integration av invandrade) sköts av berörda.

Slö slöare slöast!!!!

Idag har girigheten visat upp många ansikten. Både folkvalda och från näringslivet har visat upp giriga ansikten. Att politiker och höga direktörer från näringslivet är giriga är inget nytt och nu ska också svenska folket via den statliga Riksbanken låna ut pengar till de näst intill havererade bankerna i Sverige. Nordea minns jag på den tiden man hette Nordbanken och episoden som flimrar fram i mitt minne är från förra finanskrisen och tidigt 90-tal. Ett av flera småföretag som hade det krisigt fick lämna in konkursanmälan eftersom dåvarande Nordbanken inte kunde hjälpa dem med ett förhållandevis litet handlån för att säkra några leverantörsbetalningar. Riskfylld transaktion kan man måhända tänka sig att ansvariga bankmän tänkte men så mycket mer förståeligt än de miljoner man vräker ut i bonusar till direktörer och misslyckade tjänstemän som denne Krarup som nu kvitterar ut 150 miljoner i pension i händelse av att han uppnår viss ålder. Detta får han som belöning för uselt utfört arbete...i alla fall för att inte stanna kvar på jobbet. Det ni! Att Schyman varit salongskommunist med faiblesse för lyxliv, taxiresor för egna accessoarer och tveksamma skattedeklarationer gör det också föga överraskande att läsa att hon kvitterar ut höga belopp för att inte sitta i riksdagen. När ska vi väljare läsa högt ur Regeringsformens första paragraf: All makt utgår från folket? Låt oss tala maktspråk med dessa rötägg som lever livets glada dagar medan våra gamla och sjuka snart förpassas till ättestupan för att inte kosta för många skatteören....