Ihjältrampad

Idag kan vi läsa om en köpfest som spårat ur rejält. Ett Wal-Mart-varuhus i USA skulle öppna dörrarna inför köande köpgalna kunder som var sugna bl a på billiga TV-apparater. I tumultet blev en butiksanställd ihjältrampad vilket inte bekom de ilskna frustrerade kunderna utan de trampade vidare och inledde köpfesten. Till köparnas stora ilska och frustration hade varuhusets ledning den stora fräckheten att stänga ett par timmar p g a dödsfallet. Ja, vad ska man säga? Kanske ska vi inte förvåna oss över människans beteende i krigstider när det i fredstid kan spillas liv p g a en rea på ett varuhus. Vi har väl inte riktigt nått detta bottenträsk här, ännu, men visst ser jag också tendenser till aggressivt beteende i affärer härhemma. Mest förvånar jag mig över de ständigt överfulla parkeringarna på de stora köpcentren och framförallt IKEA och visst kan jag se tendenser till köpgalenskaper men dödsfall? Jag drar mig till minnes ett TV -reportage från Ullared där människor delades in i fållor och släpptes in en timme i taget. Det som gjorde mest intryck var en av butikens anställda som, när han skulle låsa upp, sade inför kamerorna: Då släpper vi väl in dem...bäst att hålla i sig då!! Något i den stilen yttrade han sig och scenen med de vilda människorna som trampade på och slet på hyllor etsade sig in i mitt minne. En lycklig pensionär hade fått tag i en väst av något slag och det verkade som om slumpen och framåtandan gjorde vad man kunde få tag i. Behovet var av underordnad betydelse och man lastade husvagnar och sedan parkerade man i närheten och köade några dagar för att kunna slita åt sig något i butiken. Det är lätt att vara arrogant överlägsen men jag blir i alla fall förundrad över människors lägstanivåer. Får jag skriva så`?