fredag 28 november 2008
Vågar man bli gammal i Sverige?
Ja så länge man är frisk och inte behöver någon hjälp samt förfogar över en stor förmögenhet vågar man bli gammal. Det är trist att läsa såna här s k vårdskandaler och andra historier från äldreboenden där underbemannade avdelningar ska hantera och bedriva vård eller äldreomsorg. Personalen kämpar med hårda sparbeting och alltför underbetalda är de. Det är nog en sorglig sanning. För att ytterligare sätta press på kostnaderna bjuds verksamheten ut till lägstbjudande företag och vad är det man sparar pengar på? Självfallet på det som ofta är ett företags största kostnad: personal. Vi har ju gudbevars kommit allt djupare in i ett marknadstänkande och det omfattar också livets nödtorft dvs vård, äldre-och barnomsorg och skolor. Rätt? Nej jag är nog för djupt rotad och formad av det 60-och 70-tal jag växte upp i och där honnörsorden förvisso var SKATT men också jämlikhet, solidaritet och att ta hand om de som har det sämst. Så är det inte längre utan vi har ett samhälle fylld med egocentricitet och att endast bry sig om sig själv och gärna på andras bekostnad. Någonstans har det spårat ur och vi har närmat oss rovdjurens sätt att leva.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar